2000-2019 Nymodernismen utvecklas

Hur präglades arkitekturen av millennieskiftet och hur ser den rådande byggstilen ut idag? Det ska vi ta reda på nu. Vi har tagit oss hela vägen från 1900-talets början till det allra sista stoppet på vår byggstilsresa, nämligen vår egen tid: år 2000-2019!

Det prisbelönta bostadshuset Katcha som byggdes 2014-2015, sticker ut med sin expressiva arkitektur. Huset ligger mitt i Motala ström i Norrköping.

När luften gick ur it-bubblan efter millennieskiftet runt år 2000 var bostadsbristen kännbar. De få lägenheter som byggdes var främst bostadsrätter i attraktiva lägen. Städernas centrala delar finkammades i jakten på mark och tidigare hamnområden, regementen, sjukhusområden och skolgårdar blev bostadsområden.

Nymodernism och ökat designintresse

Intresset för arkitektur och design ökade enormt under den här perioden. Bomässan Bo01 var en uppvisning i helt nya typer av lägenheter i hus med varierande modernistisk arkitektur. Byggstilen nymodernism slog igenom på bred front med sina slätputsade fasader, plana tak och stora glasytor. Tidstypiska inslag var till exempel stora balkonger och terrasser med räcken av glas och stål. Även utformningen av det offentliga rummet blev en viktig del av stadsplaneringen. I storstäderna tillkom nya offentliga byggnader som hotell och kontor, i en internationell expressionistisk stil.

Ett exempel på ett nymodernistiskt kvarter från 2000-talet i Västra Hamnen i Malmö.

Förtätning och höga hus på 2010-talet

På 2010-talet präglas bostadsbyggandet av bostadsbristen i storstäderna. Långpendling på flera timmar har blivit vardag för många och en obalans har uppstått i bostadsbeståndet, inte minst bland yngre och nyanlända. Eftersom det är trångt om saligheten i storstäderna byggs en större mängd bostäder och som du kanske har sett utnyttjas ytan i nya bostadsområden maximalt. Befintliga stadsdelar förtätas i sin tur så gott det gick. Höga punkthus på 10–14 våningar har blivit vanliga liksom en friare stadsplanering.

Ett nytt uttryck

Under 2010-talet dras nymodernismen åt det expressiva hållet med nya material och iögonfallande färgsättning. Helsvarta byggnader, glasfasader och fasader i starka kulörer med oregelbunden fönstersättning slår igenom på bred front. Villabebyggelsen utmärks av vita, grå eller svarta fasader med fönster ner till golvet. En nyhet är flerbostadshus med stomme och fasader i trä, något som är tillåtet sedan 1994.

Ytterligare en faktor som legat till grund för byggandet de senaste åren är miljöcertifieringar och en ökad medvetenhet om långsiktig hållbarhet. Inom villabyggandet har det till exempel byggts en hel del miljöanpassade passivhus utan aktivt värmesystem.

Utmärkande för byggstilarna 2000-2019:

  • Nymodernistiska flerbostadshus. Stora fönsterpartier, ljust slätputsade fasader och flacka plåttak.
  • Generösa balkonger och terrasser med genomskinliga fronter. Gärna med utsikt mot vatten.
  • Nymodernistiska och funkisinspirerade villor. Ofta med putsad fasad i kombination med träfasad.
  • Fritt placerad fönstersättning på flerbostadshus. En möjlighet som funnits sedan 1960-talets betongstommar men utnyttjats först under senare tid.
  • Attefallshus. Mindre hus om max 25 kvadratmeter som får uppföras utan bygglov på villatomt, en utvidgning av Friggeboden. Lanserades 2014.

Några ord om Laila Reppen, som hjälpt oss med vår serie om byggstilar

Laila Rappen är arkitekt med ovärderlig kunskap om arkitekturstilar. Hon arbetade tidigare i 17 år på Stockholms stadsbyggnadskontor och driver idag en egen arkitektbyrå. Dessutom undervisar hon på eftergymnasiala skolor och sitter i Samfundet St:Eriks styrelse samt Skönhetsrådet i Stockholm. Laila har också skrivit en rad böcker om arkitektur.

Vill du lära dig mer om att tolka byggnader och detaljer rekommenderar vi Tidstypiskt och Så byggdes staden där hon är en av författarna. Böckerna tar dig med på fascinerande resa genom arkitekturens stilväxlingar i Sverige från 1880-talet fram till idag.

2016 fick Laila Reppen Sveriges Arkitekters Kritikerpris tillsammans med kollegan Cecilia Björk för sitt mångåriga arbete med att sprida kunskap om kulturhistoriska kvaliteter i vardagsarkitekturen.

Fler artiklar

  • Infill och Postmodernism (1975–1980-tal)

    Internationell solidaritet, oljekris, dagis och kärnkraft. Under 1970-talet låg en rad samhällsfrågor på agendan och synen på de brutala rivningar av äldre hus förändrades. Under 1980-talet byggdes kontor över hela landet och postmodern arkitektur var en av stilriktningarna bland bostadshusen.

    Läs mer
  • Rekordåren och Miljonprogrammet (1965–74)

    Under 1960–1970-talets rekordår togs rejäla krafttag för att bygga bort de eviga bostadsköerna en gång för alla. Miljonprogrammet var en gigantisk satsning som saknar motstycke i Sverige. Karakteristiska byggnader från den här tiden finns att se i både citykärnor och förorter.

    Läs mer
  • Stilblandning, nyfunkis och 1920-talsinspiration (1990-tal)

    När bostadssubventionerna avskaffades under den ekonomiska krisen på 1990-talet tvärstannade byggsektorn. Arbetslösheten var hög men från mitten av decenniet ökade efterfrågan på bostäder i de expansiva storstäderna. Än en gång blickade arkitekturen bakåt på äldre stilar.

    Läs mer