Nationalromantik (1910-talet)

Monumentala byggnader, rustika tegelfasader och dovt målade trapphus med ålderdomliga sagomotiv... Att besöka ett kvarter i nationalromantisk stil känns lite som att kliva in i en annan värld, märkligt avskild från storstadens larm. Stilen finns bland annat representerad i Lärkstaden i Stockholm.

Nationalromantikens arkitekturideal präglades av en romantisk vurm för den genuina, svenska och trygga byggnadskulturen. Jugend som hade satt stilen med sina böljande, svulstiga former under det föregående decenniet ansågs konstlad under 1910-talet. Nu var det en äkta och ärligt som gällde. Tongivande stadsplanerare som P O Hallman sneglade bland annat på äldre svensk byggnadskultur och de medeltida Vasaslotten – därav den tunga och slutna ”borgkänslan”.

Fönster 1910-tal

Stadsplanering med medeltida förtecken

1910-talet präglades av hög arbetslöshet. Bostadsbyggandet var blygsamt och de få flerbostadshus som uppfördes hade stora, påkostade lägenheter med hög standard. Ofta fanns en byggmästare med i bilden. Stadsplaneringen präglades av medeltida stilideal. Tidigare ambitioner att spränga bort höjder i stadsbilden lades på hyllan. Inspirationen hämtades istället från medeltida städers planmönster där den naturliga topografin fick styra. Husen var inspirerade av bilden av äldre inhemsk arkitektur. Oväntade, brokiga inslag som parker, höjdskillnader på husen och små torg från äldre stadsmiljöer lyftes fram.

Hantverket skulle synas

Det goda hantverket stod högt i kurs och fick gärna synas. Teglet brändes med skiftningar för att se ålderdomligt och handslaget ut. Lågmälda, konstnärliga dekorationer i sten, koppar och målade väggdekorationer visar på ett kvalitativt byggande utan skrytsamhet. Trapphusens sagovärldar med rankor, riddare och troll målades för övrigt ofta av konstnärer som behövde extrainkomster. Typiskt för nationalromantiken är också fasader i bart tegel, kantiga burspråk på stenkonsoler och kraftiga naturstenssocklar på husen.

Hus i Lärkstan i Stockholm, 1910-tal

Så känner du igen nationalromantik

  • Romantiserad historiesyn. Vurm för fornnordisk och svenskt kulturarv samt äldre byggtradition.
  • Genuint hantverk. Ett gott, byggmästarmässigt hantverk premierades såväl interiört som exteriört.
  • Medeltida referenser. Tegel och rustika material. Solid, gjuten och sluten ”borgkaraktär” med kraftiga naturstenskonsoler, burspråk och gluggiga, småspröjsade fönster. Vasaslotten inspirerade stort.
  • Småspröjsade fönster. För tankarna till medeltidsborgens skjutgluggar och förstärker intrycket av äldre byggtradition.
  • Påkostade målningar i trapphusen. Konstfulla målningar från golv till tak, gärna med stämningsfulla sagomotiv.
  • Rejäla material. Exempelvis granit, mörkt tegel, glaserade takpannor och ärgad kopparplåt i murrig, tidstypisk färgskala.
  • Naturlig topografi i stadsbilden. Inspirationen hämtades bland annat från Visby och Gamla Stan i Stockholm.

Några ord om Laila Reppen, som hjälpt oss med vår serie om byggstilar

Laila Rappen är arkitekt med ovärderlig kunskap om arkitekturstilar. Hon arbetade tidigare i 17 år på Stockholms stadsbyggnadskontor och driver idag en egen arkitektbyrå. Dessutom undervisar hon på eftergymnasiala skolor och sitter i Samfundet St:Eriks styrelse samt Skönhetsrådet i Stockholm. Laila har också skrivit en rad böcker om arkitektur.

Vill du lära dig mer om att tolka byggnader och detaljer rekommenderar vi Tidstypiskt och Så byggdes staden där hon är en av författarna. Böckerna tar dig med på fascinerande resa genom arkitekturens stilväxlingar i Sverige från 1880-talet fram till idag.

2016 fick Laila Reppen Sveriges Arkitekters Kritikerpris tillsammans med kollegan Cecilia Björk för sitt mångåriga arbete med att sprida kunskap om kulturhistoriska kvaliteter i vardagsarkitekturen.

Fler artiklar om olika byggstilar

  • Jugend (cirka 1900–1910)

    Kanske har du beundrat en fasad med mjuka, böljande blomgirlanger och konstnärligt utformade burspråk. Då är det mycket möjligt att det är ett hus i jugendstil du har vilat blicken på. Jugendhusen ligger utspridda här och var som smakfulla juveler i stadsbilden.

    Läs mer
  • Tjugotalsklassicism ”Swedish Grace” (1920-talet)

    Det finns många fina exempel på tjugotalsklassicistiska byggnader runt om i landet. Konserthuset och Stadsbiblioteket i Stockholm är kanske de mest kända. Stilen som var en svensk motsvarighet till Art deco, uppmärksammades även i England under namnet Swedish Grace.

    Läs mer
  • Arkitekturhistoria – bostadshus då och nu

    Har du passerat ett iögonfallande bostadshus och funderat på vilken epok det tillhör? Då är du i gott sällskap. Sverige är fullt av olika byggstilar som var och en berättar historien om sin tid.

    Läs mer