Välkommen in i köket – hemmets hjärta

Matlagning, social samvaro, läxläsning, radiolyssning och kanske betalning av en och annan räkning. Det är inte konstigt att köket kallas hemmets hjärta eller kärna. Köket har en central plats i bostaden och fungerar som ett slags nav i vardagen. Här följer en exposé över ett av våra mest älskade rums utveckling.

Dagens kök är både en plats för möten och ett performativt statusprojekt med ständig förbättringspotential. På fredagskvällen samlas gästerna runt den marmortäckta köksön mitt i rummet och måltiden intas självklart runt ett vackert dukat matbord. Så ser det i alla fall ut om man ska tro köksreklamens, magasinens och de sociala mediernas aldrig sinande bildflöde på drömköket. Köket har helt klart blivit hippt. TV-kockarna har nästan blivit vår tids filmstjärnor och det sägs att en kokbok ges ut varje dag.

Om vi gräver lite i historien framträder delvis en annan bild. Under lång tid var köket inte ett separat rum utan hängde ihop med resten av bostaden, som under medeltiden till exempel. Precis som i många andra sammanhang var det hos överklassen köket först såg dagens ljus. Där blev det ett eget rum så tidigt som på 1500-talet i ett fåtal herrgårdar och klosterbyggnader. Det stora flertalet fick däremot hålla tillgodo med ett enda stort rum ända in på 1900-talet där de boende ägnade sig åt allt från arbete och matlagning till toalettbestyr. Kökssoffan tjänstgjorde länge som en självskriven sovplats innan sovrummet slog igenom.

Från öppen eld till rostfri diskbänk

Det är hisnande att se tillbaka på kökets tekniska utveckling. Betänk att vi har gått från att laga mat över öppen eld till alla tänkbara bekvämligheter. Vedspisens intåg i köket var till exempel ett enormt framsteg som innebar en stor lyx. För att inte tala om kallvattnet via vattenledning och gasspisen.

I de borgerliga våningarna var det lilla, separata köket tjänstefolkets domän som också var sammankopplat med serveringsgången och jungfrukammaren där husan sov. Herrskapets matsal och sociala ytor låg på behörigt avstånd eftersom köket betraktades som en slamrig och smutsig arbetsplats som skulle hållas utom synhåll.

Precis som övriga klassiska rum bostaden började köket demokratiseras 1930-talet i samband med funktionalismen. Hembiträden blev en allt ovanligare syn och husmodern tog ett större ansvar. Strävan efter ett enklare och bekvämare vardagsliv, drev efter hand fram bekväma lösningar som kylskåp, rostfria diskbänkar och varmvatten.

Villa Högberga för G M EricssonInteriör. Kök med två tjänstekvinnor
70-tal

Hemmens forskningsinstitut vänder upp och ned på köket

Visste du att Sverige har uppmärksammats internationellt eftersom vi har bedrivit intensiv bostadsforskning? På 1940-talet hade politiker, debattörer, arkitekter och kvinnoorganisationer ett starkt engagemang i bostadsfrågan. För kökets del spelade Hemmens forskningsinstitut som startade i mitten av 1940-talet, en viktig roll. Här samlades landets främsta experter för att finna rationella och strikt vetenskapliga lösningar på hur våra kök skulle utformas för att fungera så effektivt som möjligt.

Kemister, näringsforskare, sociologer, arkitekter och ingenjörer besökte hemmen som analyserades ned till minsta detalj. Experterna mätte hur lång tid det tog att gå mellan olika delar av köket, att skala potatis och att laga middag. Målet var att husmodern skulle spara på stegen. 1950 slogs en svensk köksstandard fast med normer för spis- och bänkhöjd.1957 ombildades Hemmens forskningsinstitut till Statens institut för konsumentfrågor, som längre fram blev Konsumentverket.

Svensk standardkök från 1950-talets slut

Köket från miljonprogrammet och framåt

Under rekordåren på 1960-talet vallfärdade människor till städerna och det byggdes bostäder som aldrig förr. Miljonprogrammets standardlägenhet var en välplanerad 3:a med så kallat parallellkök. Du känner igen kökstypen på den långa arbetsbänken med spis och diskbänk utmed ena väggen och skåp på motsatt sida.

Köken på 1970-talet inreddes i starka färger eller murrigt grönt och brunt. 1980-talsköket var – inte helt oväntat– pastellfärgat. På 1990-talet avreglerades den svenska köksstandarden till förmån för en europeisk. Köken under 1990-talet och 2000-talet blev en stor kontrast till folkhemmets mindre kök med sina öppna planlösningar, köksöar och sociala ytor.

Kökets roll idag

Så hur mår hemmets hjärta nuförtiden? Tämligen bra även om köket har utsatts för mycket ”slit och släng” de senaste decennierna. I början av 2000-talet underlättade regeringen för ombildning av allmännyttans hyreslägenheter till bostadsrätter. Det resulterade i en stor renoveringsboom där många originalkök från tidigare epoker revs ut utan större eftertanke.

Dagens kök bjuder på ett brett stilmässigt spann som sträcker sig från lantligt shabby chic med såpade golv till stora, restauranginspirerade industrikök med släta skåpluckor och rostfri utrustning. Gemensamt för de olika stilarna är att de är både påkostade och trendiga på samma gång. Ångugnar, kaffemaskiner och teppanyakihäll är exempel på exotisk och högteknologisk utrustning som flyttat in liksom påkostade armaturer. Det talas om att vi topprenoverar kök som vi inte lagar mat i trots att kokböcker är populärare än någonsin. Färdigpackade matkassar som levereras direkt till dörren har blivit vardag. Varorna packas upp och tillagas hastigt på köksön som har ersatt köksbordet i många nyproducerade kök.

Vill du ha inredningstips för köket? Läs intervjun med vår inredare här.

Mer läsning: om sovrummet, badrummet och vardagsrummet

Lite mer modernare kök

Källor

  • Svensk bostadsarkitektur – utveckling från 1800-tal till 2000-tal, av Ola Nylander
  • Så byggdes staden, av Laila Reppen, Cecilia Björk och Lars Nordling
  • Köket. Hemmets hjärta, av Marianne Larsson
  • Vardagsrummet. En plats för allt och alla, av Maria Perers, Anna Womack och Leif Wallin
  • Sovrummet. Bäddat för förändring, av Anna Womack
  • Badrummet. Från balja till spa, av Kristina Lund
  • Fataburen Nordiska museets och Skansens årsbok tema badrummets historia

Fler artiklar

  • Bostadsstandardens utveckling

    Känns morgonduschen, glaset med kranvattnet och den mikrade maträtten vardagstråkiga? Då kan den här artikeln få dig att tänka om. Vi har undersökt bostadsstandardens utveckling från 1800-talets trångbodda enrummare med gemensam ”skitgrop” ute på gården till idag. Vågar du följa med?

    Läs mer
  • Arkitekturhistoria – bostadshus då och nu

    Har du passerat ett iögonfallande bostadshus och funderat på vilken epok det tillhör? Då är du i gott sällskap. Sverige är fullt av olika byggstilar som var och en berättar historien om sin tid.

    Läs mer
  • Artiklar och inspiration

    Här hittar du artiklar om nyproduktion, bostadsrätter och äganderätter. Ibland handlar det om juridik andra gånger om ekonomi eller försäkringar, men du kan även hitta artiklar om hållbarhet eller om arkitektur och inredning.

    Läs mer